Tjugosjätte maj
Huvudet värker, nej nej inte huvudet, skelettet värker. Det värker obeskrivligt mycket, precis som den där magsjuke känslan i magen och halsen. Känns som att hela min kropp pulserar, varje gång som jag försöker slappna av känner jag huvudet dunka, halsen pulsera och ögonen bränner. Det känns verkligen som att hela min kropp håller på att lägga av. Äter jag så mår jag illa, äter jag inte så mår jag illa.
Äter jag så skriker ätstörningen till mig men jag försöker kämpa och brotta ner den men då kommer värken och illamåendet tillbacka. Äter jag inte så blir ätstörningen glad men då går det ännu snabbare innan kroppen skriker tillbaka.
Är så less less LESS på det här. Nu är det hundrafyrtiofyra timmar med massor av mat. Nästan alla dom timmar har jag ätit nånting, inte tränat något alls och inte heller fyllt i matdagboken som ska lämnas in imorrn till kliniken.
Allting värker för mycket.